Jessica Hische

Vi missade Jessica Hische förmodat mycket underhållande föreläsning på TYPO TALKS i San Fransisco i våras där hon bla berättade om om vad som skiljer pojkar från män i typografivärlden. Hon borde veta eftersom hon sitter i Type Directors Clubs styrelse. Vi får hålla ögonen öppna efter var denna överlevererande kvinna dyker upp här näst, under tiden kan vi plugga in hennes underhållande Should I work for free-chart.

Irma Boom

Har gjort ny identitet till Amsterdams riksmuseum. Läs och titta här.

ADA

Ibland är det vi som blir intervjuade, läs här.

”It would be nice to see some page numbers”

En rolig visualiseringsövning till eftermiddagsfikat är att föreställa sig detta nummer av turkiska Cosmopolitan, efter att ha läst amerikanska chefredaktören Helen Gurley Browns åsikter om det.

Hall of Femmes intervjuar: Carolina Laudon

Carolina Laudon är typograf, typsnittstecknare, föreläsare och vinnare av årets Berlingpris. Hon har ritat typsnitt för Systembolaget (med den glada uppåtknorren på det gemena G:et), DN:s Bodoni, White arkitekter. Hon har också en genomtänkt och välskriven blogg. Vi träffar Carolina på en lunchrestaurang i Göteborg. Liksom många bokstavsintresserade människor har hon sitt eget sätt att se på världen och formulera sig på. Själv beskriver hon sig som en person som går sina egna vägar både i tankarna och yrket.

Hur kom det sig att du blev intresserad av bokstäver?

Mitt första typsnitt som jag gjorde var för en uppgift på HDK. Vi skulle egentligen inte alls göra typsnitt, så det var ett misstag av mig. Men det kändes så naturlig när jag gjorde ett. Det grafiska uttrycket och hantverket i typsnitt tilltalar mig. Det finns en ren och enkel estetik i bokstäver som jag tycker mycket om. Historien om bokstäver slutar heller aldrig att fascinera mig.


Monopol för Systembolaget.

Din mamma tillhörde den första årskull som utbildade sig till dataprogrammerare på 60-talet medan din pappa var hemmaman. Kan du berätta om dem?

Att ha en yrkeskvinna som mamma lärde mig att arbetet är det man gör i livet och familjen är där man hör hemma. Man måste vara petnoga när man väljer det man ska arbeta med i livet. Och att utbildning och flit är en dygd och att man aldrig ska ge upp. Jag är nämligen enormt envis. Att arbeta med datorer trodde jag att alla mammor gjorde, men så var det ju inte. Jag förstod lite senare att det hon gjorde var lite udda för hennes generation. Att arbeta med något lite udda är för mig naturligt.



LTD Cut

Du är delvis uppvuxen i New York och gick i en amerikansk skola tills du var 15 år. Hur har det påverkat dig?

Min mamma brann för sitt jobb och vi fick följa med henne ut i världen när hon arbetade utomlands. I New York fick jag gå på några väldigt bra och kreativa skolor. Mitt favoritämne var architectural drawing och fine drawing, så blyertspennan var ofta min bästa vän under uppväxten. Det var också nyttigt att stå utanför jantelagen som tonåring och bara få vara den man var.


LDT Shake

Vad utmärker ett bra typsnitt?

De flesta typsnitten är gjorda för specifika användningsområde som ställer olika krav på hur de ska se ut. Därför ser de olika ut. Ett brödtypsnitt i en roman har helt andra krav än ett typsnitt för mobilapplikationer. Genom att känna till bakgrunden till sina typsnitt så kan man sätta bättre typografi.

Många menar att typografi är en väldigt smal disciplin men det håller du inte med om?

Absolut inte. Typografi är en väldigt bred designdisciplin och inte bara en del av grafisk design. Typografi finns överallt; på vägskyltar, hus, förpackningar, filmer, internet, etiketter och i böcker, tidskrifter och mobiler. Ja, faktiskt överallt. Typografi knyter samman flera discipliner som arbetar med kommunikation. Och text är närvarande överallt. Det är en fin egenskap tycker jag.

Är typsnittstecknare ett ensamt yrke? 

Det behöver det inte vara, men flera typsnittstecknare jag känner har behov av att få fördjupa sig i den typsnittsgenre man arbetar med i lugn och ro och man är ofta ensam i processen. Mina bokstavskompisar är ovärderliga fast de bor långt bort.

Har du som typograf även ett språkligt intresse? 

Jag är en formgivare som älskar den typografiska estetiken och är djupt intresserad av skrifthistoria där språkets utveckling är en del.

Ofta pratar man om typografi i termer av rationalitet och funktion, ändå upplever vi att många formgivare har ett mycket känslomässigt förhållande till typografi och hur diskussioner om typografi lätt urartar och blir dogmatiska. Varför är det så?
Typsnitt berör väldigt många. De flesta är stora konsumenter av text och därmed typografi. Det går inte att bortse från att typografi sätter en ton på en text eller ord. Vare sig man gillar det eller inte. Man kan uttrycka mycket genom typografi. Det är ett hantverk som tar sin tid att lära sig. Det finns mycket att ta hänsyn till. Då kanske det är lättare att anamma en dogmatisk syn på typografi och hoppas att det håller. Det är inte särskilt nyskapande tycker jag.

LDT White för White Arkitekter.

Varför tror du att det finns så få kvinnor som är typsnittstecknare? 

Ingen aning faktiskt. Det kanske finns för få kvinnliga förebilder? Men det har hänt en del det senaste decenniet, så jag håller tummarna för att trenden håller i sig i mitt lilla skrå.

LDT Stockholm.

Ser det likadant ut internationellt sett? 

I Tyskland, England och Holland finns flera utbildningar inom typsnittsdesign, så där finns det flera formgivare, både manliga och kvinnliga.

Kan du berätta om ett uppdrag du är särskilt nöjd med?

Typsnittet Monopol för Systembolaget betyder mycket för mig. Jag växte mycket och blev mer självständig i projektet. Det låter lite tokig men på HDK fick vi en gång besök av superstardesigner David Carson som höll en föreläsning för alla och en workshop för en mindre grupp. Jag minns inte varför det fanns en indelning, men en klasskompis blev besviken och lyfte huvudet högt och sa; Näh, jag kan vara min egen David Carson. Och utan att vet om det, så berörde hon mig väldigt mycket. Varför inte, tänkte jag och sedan dess har jag haft det som mitt ledord. Jag kan vara min egen superstardesigner.

Vad är det bästa råd någon gett dig?

Våga vara nybörjare.

LDT Cartoon.

The Artist is Present

Se dokumentären om konstsoldaten Marina Ambramovics konsekvens, fysiska och psykiska uthållighet och kompromisslöshet här.
Foto hämtat här.

A Rose is Still a Rose

Vi vill hurra för och gratulera vår projektledare, den fantastiska, den energigivande, den strukturerade, den ... det finns så mycket positivt att kalla henne. DN väljer Stina, det funkar också, men för det mesta är hon känd under namnet Nina Beckmann. Och vilket namn man än väljer att ge henne och fastän man känner sig lite sorgsen över att få mindre Nina i sitt liv, kan man konstatera att Grafikens Hus har gjort ett kap. Så: Grattis Grafikens Hus och grattis Stina, förlåt Nina!

Tomokååååh Mihos bilder

Trots att bilderna är suddiga går det inte att ta miste på entusiasmen i våra aaah- och åååå-ande ansikten. Vad är det vi tittar på? Jo, det nya bildmaterialet som vår USA-redaktör Eric tagit med sig till Stockholm. Där finns en bild på Tomoko som barn framför ett Kaliforniskt blomsterfält där hennes familj odlade blommorna som såldes i familjens butik, här finns bilder på en ung Tomoko som åker genom Europa i en silver-Porsche, där finns en bild på Tomoko som provar en klänning i Finland tillsammans med Marimekkos grundare Armi Ratia, här finns en bild på en äldre Tomoko som kritiskt inspekterar sitt skyltsystem på Penn Station i New York. Det känns som att vi sitter med en guldskatt framför oss, även om det som nu återstår är det plågsamma arbetet att välja bort.

Redaktören har ordet

Maina Arvas, redaktör för Tomoko Miho-boken, lägger sin hand på bokens struktur. Åh, vi blir alldeles knäsvaga av tydliga direktiv i listform.

Ryska ikoner

Om man tidigare googlade på ryska ikoner fick men det här resultatet. När man i framtiden googlar samma sak kommer man istället få det här resultatet. Ny-aktivism, ny-grrrlriotism, ny-t-shirttryck, storpolitik och populärkultur i ett – världen 2012 har fått tre (balaklavatäckta) ansikten. Och förresten, vi kan inte minnas när vi sist hörde en kvinna bli kallad ”ett ont geni”.

The Color of Lella Vignelli

Förutom allt det vanliga joxet som snurrar omkring i våra huvuden – killar, mat, drycker, hierarkier och utopier – så tänker vi lite extra på färger. Närmare bestämt: vilken färg ÄR Lella Vignelli och vilken färg ska hennes omslag ha i bokserien? Makarna Vignelli själva gillar svart, vit, beige och rött, favoritfärgen kallar de Vignelli Red, en nyans mellan rött och orange som återfinns i deras logotyp. Vi tänker och tänker och skulle helst av allt vilja gå så här grundligt tillväga.

Anna Piaggi 1931–2012

Den toktjusigaste 81-åring vi någonsin sett har gått ur tiden. Se ett bildspel här och en film här.

Äntligen här!

Boken om Bea Feitler, gjord av hennes bror Bruno Feitler.

Mer OS

För och emot. Här kan du läsa en intervju med upphovsmakarna bakom världens mest hatade logotyp. Oavsett vad man tycker om den, visst måste det här vara en av världens bästa logotyper?

Sisterhood

Vid OS 1992 vann etiopiskan Derartu Tutu guldet i långdistanslöpning, ett stort ögonblick eftersom hon inte bara var Etiopiens, utan också Afrikas första kvinnliga guldmedaljör. Hela loppet var en jämn kamp mellan henne och sydafrikanskan Elana Meyer men på sista varvet drog Derartu Tutu ifrån och vann. På mållinjen väntade hon in sin motståndare, de fattade varandras händer och sprang därefter tillsammans över mållinjen som en symbol för ett enat Afrika. (Ok, vi grinar när vi skriver det här inlägget.)

Denna och många andra OS bilder finns att se på Fotografiskas utställning ePic Moments. Vill du höra fler berättelser om kvinnokamp och löpning lyssna på nya programserien Upploppet i P1. Där får du också veta varför löpning är en lika viktigt demokratisk rättighet som kvinnors rätt att rösta.

Boss vs boss

Eftersom vi just nu håller på med boken om Mary Shanahan, tycker vi att det är extra kul att läsa en korrespondens mellan Rolling Stones husfotograf Annie Leibowitz och chefredaktör Jann Wenner.

Brev

Sidan som är en våt dröm för oss brevfantaster är fantastiska Letters of Note. Läs bitska svar på beundrarbrev, råd från äldre familjemedlemmar till yngre och frågor och svar till presidenter och annat smått och gott. Och snart kommer boken!