Helgjobb

Idag har vi spelat det här spelet, där man ska tänka på en känd person och sen ska geniet lista ut vem man tänker på genom att ställa frågor. Vi tänkte naturligtvis på en känd grafisk formgivare från New York.

Först föreslog geniet den här pampiga kvinnan:

Sen det här:

Därefter det här:

Geniet gissar alltid Anna Wintour om det är en kvinnlig chef över 50. Om man har berättat att det är en blond kvinna blir den omedelbara följdfrågan: Is she a porn star? Om svaret är NEJ blir följdfrågan Is she a fashion model? Om svaret är NEJ blir följdfrågan Is she a lesbian?

Men efter några felgissningar gick allt plötsligt slag i slag. Is your character within arts? JA! Does she live in New York? JA! Does she have long blonde hair? JA!

Och döm vår förvåning:

Med Lillian Bassman gick det sämre. Det enda förslag vi fick var det här (delvis korrekt visserligen):

Efter 15 min gav spelet upp:

Och ännu en gång fick vi göra en insats för den kvinnliga designhistorien.

Så nu måste vi sitta hela helgen och mata in alla våra designers. Vi hoppas att de direkta följdfrågorna i framtiden blir: Is she blond? Is she a designer? Is she Paula Scher?

Så, då var det fixat. Nu med bilder också.

Autografer

Här är vårt signerade exemplar av paret Vignellis bok ”Design is One”. Massimo höll i pennan ”Lella is not a pencil person.” Men en sak gör oss förbryllade: det står To Samira and Angela with congratulations on your books! Lella + Massimo Vignelli +.

Vad betyder plustecknet efter Massimos namn? En tredje medlem i designfamiljen vi inte känner till? Ett förstärkande prefix? (som Lella och Massimo lite tuffare skrivet). En hälsning? Lella (kyss), Massimo (kyss)? Förslag?

Stark kvinna

Uttrycket ”stark kvinna” är populärt och används gärna för att signalera en självständig kvinna. Det är ett bra uttryck som är lika användbart och nyanserat som till exempel ”lycklig fattiglapp” eller ”härlig tjockis”.

Nej, det här är vad vi kallar en stark kvinna:

Kvinnotrollen

Dagens roligaste korrekturfel. Skulle stå kvinnorollen.

(ur Lella Vignellis bok.)

PS. Kvinnotrollen är vi själva.

”If Lella does not like it, it goes in the waste basket.”

Lella och Massimo Vignelli om arbetsfördelningen dom emellan.

Mer julklappar

Om feminism och mode är oförenligt kan fortsätta diskuteras, men den finaste julklapp vi fått är iallafall att Sanna Atldax har döpt två klänningar till Angela och Samira i sin kommande kollektion. Vi har inte sett dom ännu men vi är så hedrade att vi börjar gråta!

Årets julklapp

Angela och Samira i Stockholm.

Yves och Pierre

Yves och Pierre i Paris

I år gav vi av en slump varandra samma bok i julklapp så därför kan vi inte annat än att helt enigt rekommendera den, Brev till Yves av Pierre Bergé. Köp filmen också för ännu mer sorgeromantik.

Pierre och Yves i Marocko

Tjejerna och killarna

Vår vän Leif Thollander har formgett den här snygga bokserien för Elisabeth Grates förlag.

Det här är Leifs tjejer...

Och det här är Leifs killar...

Leif tycker att tjejerna är sötare än killarna och Leif har alltid rätt.

Ett par med väldigt olika inställning till livet

Ur samma bok.

Radio-, TV- och boktips i jul

Lyssna på senaste Stil som handlar om den seglivade myten att feminister är fula, humorbefriade och klädda i säck och aska. Eller om du bara vill ägna dig åt mode rätt och slätt, titta på The September Issue.

Vårat bästa stiltips inför 2012 är iallafall 40-tals klänning kombinerat med kängor och korviga kortstrumpor. Bilder ur den fantastiskt fina boken med upphittade studioporträtt av Mike Disfarmer, utgiven på Steidl.

Ursäkta tidigare inlägg

Det har vi ju redan haft en gång redan! Den av oss som ÄLSKAR penishumor kunde inte hejda sig från att göra ett inlägg. Den av oss med OSVIKLIGT penisminne påpekade att den här har vi redan ju visat er en gång!

Ibland blir det inte så bra som man tänkt sig

Tidningen Parents.

Lycka är...

Att få julkort från Massimo Vignelli och Ruth Ansel.

”Sluta prata jobb!”

Paret Vignelli berättar att deras barn blev tokiga på att deras workaholic föräldrar alltid pratade jobb när dom var små. De svarade: ”Vi pratar inte jobb. Vi pratar bara om sånt som intresserar oss. Om något intresserar er kan vi prata om det också.”

Smycken, silverföremål, porslin och möbler. Design: Lella Vignelli.

Lella och Massimo Vignelli

Under jullovet hoppas vi bli färdiga med vår bok om Lella Vignelli, där vi intervjuar vi både henne och Massimo om deras gemensamma liv och yrkesliv. Här finns massor att berätta, men just nu ville vi bara få en chans att visa två bilder på våra snyggingar.

Marina Willer

Här ett urdrag från en inspirerande föreläsning med vår nya favorit Marina Willer, creative director på londonbyrån Wolff Olins. Köp loss föreläsningen i sin helhet här, kostar mindre än två påsar chips.

Postmodernism i London

i-D magazine, av Terry Jones.

Om du är i London, gå och se Postmodernism på V&A, en utställning vars påverkan säkert kommer att ge utslag framöver. Där kan du bl.a se verk av Paula Scher och April Greiman och om du liksom vi är intresserad av utställningsdesign, kan man läsa om arbetet bakom här.

Hand och hand av Susan

Otroligt fina skisser av Susan Kare, kvinnan bakom Apple första ikoner. Fler bilder här.

Smart, Michael!

Mary Shanahan, 1980. Foto: David Michael Kennedy

År 1980 bestämde sig fotografen David Michael Kennedy för att byta inriktning i sin karriär, han ville få in en fot i musikbranschen och börja fota skivomslag. Att gå runt och visa sin portfolio för olika skivbolag trodde han inte skulle generera några jobb, så istället kontaktade han tidningarna Art Direction och Communication Arts och sålde in en fotoserie med namnet ”The Most Important Art Directors in the Music Industry Today”. De nappade på idén och Michael kontaktade alla art directors han nånsin velat arbeta för. Alla tackade naturligtvis ja, smickrade över att bli porträtterade som sin tids viktigaste art directors. Inom några veckor rullade musikjobben in till David Michael Kennedy.

Paula Scher, 1980. Foto: David Michael Kennedy

Henrietta Condak, 1980. Foto: David Michael Kennedy

Design 360°

Hjärta Smärta är med i Design 360°s temanummer om Danmark och Sverige. På omslaget kan ni se att dom kapat våra huvuden men att desto mer fokus ligger på vårt vänstra ben respektive arm. Andra medverkande är bl.a Stockholm Design Lab, Byggstudio, Bigert & Bergström, Museum Studio och All the way to Paris.

I fell for you

Här kommer något för den där särskilda platsen i våra romantiska hjärtan, den som är reserverad för ”äldre-kvinnor-ser-sitt-livsverk-tolkat-av-yngre-kvinnor/yngre-kvinnor-hyllar-en-äldre-kvinnlig-idol”.

Krisboken

Pilgrimage heter boken som blev till när Annie Leibovitz försökte rädda sig efter den mardrömsperiod som höll på att knäcka henne för några år sedan, och där både hennes ekonomi och hela livsverk stod på spel. Hon tog med sin kamera och sin familj och begav sig ut på pilgrimsresa till platser hon länge drömt om att besöka, och vandrade i spåren av bland andra Virginia Woolf, Henri David Thoreau, Julia Margret Cameron och Emily Dickinson. Trots att boken inte innehåller bilder på människor så har hon ändå lyckats skapa en serie porträtt.

Störst intryck gjorde Georgia O'Keeffes spartanska hem i New Mexico där konstnären levde ensam och arbetade i många år, ett hem som bevarats mer eller mindre intakt.

Pastellkritor och bevarat skelett av en skallerorm från Georgia O'Keeffes hem i New Mexico. Foto: Annie Leibovitz.

Hemma hos män vi gillar

Vi har haft för få hemma hos-reportage på bloggen. Men nu ändrar vi på det och hälsar på hos fyra män vi gillar: Stefano, Mats, Olof och Vince.

50+

New York Magazine, 2011

För ungefär ett år sen skrev vi om Beyonces gamla morsa, dvs om äldre kvinnors alltmer framträdande plats i populärkulturen.

I oktobernumret av New York Magazine handlar det också om gamla mammor. Här talar man om hur medelåldern för barnafödande ökat över hela västvärlden. I Tyskland, Italien och Storbritannien ligger snittåldern för en förstföderska på 30, i USA 25 – en höjning med 4 år sedan 1970. I New York ligger den på 27 år och i Stockholm 31 år. Men antalet mammor i medelåldern har också ökat lavinartat. År 2008 föddes 8000 barn i USA av mammor över 45, en ökning på över 300% sen 1997, av de barnen var 541 födda av mammor över 50 år. Både förändrade attityder och ny teknik ligger bakom de ökade siffrorna.

I vår kommande bok om Janet Froelich tar vi upp argumentet ”kvinnor kan inte ha karriärer eftersom de föder barn.” En förenklad förklaringsmodell vi aldrig trott på, kanske för att vi själva kommer från Sverige där det finns stora möjligheter att kombinera jobb- och familjeliv. Janet berättar att de flesta av hennes vänner har fått barn efter 40 och att det inte påverkat deras yrkesliv, de har haft en karriär i full gång som de absolut inte velat överge. Kanske är det så att kvinnors karriärer peakar senare och att det då finns mer att komma tillbaka till som nybliven mamma?

New Yorks Magazines omslag är naturligtvis en parafras på det berömda Demi Moore-omslaget från 1991, fotograferat av Annie Leibovitz, själv förstagångsförälder vid 51.

Vanity Fair, 1991

Bevis på indoktrinering är:

1. Man ropar ”HALLÅ!” till sitt barn, barnet svarar: ”HALLOFFEMMES!”.

2. ”Min mamma gör design med gamla tanter”. Svar på frågan vad hans föräldrar jobbar med. Denna pojke tror även att grafisk formgivare = en gammal tant. Hold on to that thought, boy.

3.”Den här t-shirten har jag fått av Ruth Ansel, och där borta har vi en affisch av Lillian Bassman.”, världsvana kommentarer vid rundvisning av hemmet.

Vad ska det bli av dom här 00-talisterna? Det lovar gott.

Lina ”Vogue” Thomsgård

Vi har ett internt nyhetsbrev här på kontoret. Vi kallar det ”Dagens Lina” och det handlar om Lina Thomsgård och Rättviseförmedlingen. Ofta är det riktigt stressigt att uppdatera med alla nyheter och framgångar för Rättviseförmedlingen. Att det är rättvisefrågor som står i fokus för så mycket uppmärksamhet gör oss väldigt, väldigt glada. Nu senast stod det så här i nyhetsbrevet: Lina i Vogue Italia! Fantastico!

Ruth Ansel intervjuad av Art Directors Club

Från Hall of Femmes till Hall of Fame

Idag blir Ruth Ansel invald i Art Directors Hall of Fame och det känns som att en cirkel sluts.

Då – för två år sedan visste vi knappt vem Ruth Ansel var mer än till namnet. Vi hade precis skickat en artigt formulerad förfrågan om ett informellt samtal där vi ville prata om villkoren för kvinnor i branschen, då och nu. Att få tag i rätt mailadress var knepigt, och när vi äntligen lyckades var det svar vi fick lika kortfattat som New York-barskt: ”Jag hör av mig när jag kollat upp er. Om det är intressant då.”

Vi väntade med stigande ångest på svarsmailet som var översvallande positivt men dröjde nästan två veckor innan det kom. Mötet med Ruth Ansel ett halvår senare blev livsavgörande och kom att resultera i bokserien Hall of Femmes.

Så ikväll, Ruth, skålar vi i ditt italienska favoritvin och läser för hundrade gången igenom dina brev som för alltid kommer att ge oss gåshud. Vi är djupt stolta över att ha kunnat bidra till att rikta juryns uppmärksamhet mot dig och att du äntligen tillägnas ett pris du borde ha fått för länge sedan.

Grattis!

Artikeluppslag på tidningen Ms:

”Of course, I'm all for equal pay, but...”

Underbar läsning här om Gloria Steinem och de andra kvinnorna på tidningen Ms. Tack för tipset S.

Bizniz as usual

Tidningen Fortune listar i sitt senaste nummer världens 50 mest framgångsrika affärskvinnor i USA och övriga världen. Entrepenörsdelen är uppdelad på olika profiler såsom Oppurtunisten, De sociala entrepenörerna, Miljöentrepenören, The Self Made Woman, Visionären etc. Men det mest intressanta är kanske ändå slutartikeln Will the next Facebook be founded by a woman? Där konstaterar artikelförfattaren att fastän det verkligen inte råder någon brist på kvinnliga företagare så saknas det kvinnor som tänker riktigt, riktigt stort. Många kvinnliga storföretagare har byggt upp ett företag kring sig själva, som Martha Stewart och Oprah, men det är svårt att hitta någon som byggt upp ett företag i gigantisk skala.

Varför finns ingen kvinnlig Mark Zuckerberg trots att sociala nätverk används mer av kvinnor än män? En teori i artikeln är att kvinnor oftare fokuserar på att kunna utöva ett inflytande och män på att klättra uppåt på karriärstegen. Kvinnor skapar företag de kan tänka sig att jobba för, män företag de kan tjäna pengar på.