Underbara kvinnor vid vatten

Kvinnor kan ha väldigt svårt att pricka munnen när dom ska dricka vatten, det vet vi alla, det har vi lärt från reklamens värld. Se fler darrhänta kvinnor här och komplettera med några lyckliga salladsätare.

Utställningstipset, New York

Lella och Massimo Vignelli har just nu en utställning, Timeless, på Italienska kulturinstitutet i New York. Ovan parets inredning och grafiska form för restaurangen SD26 från 2009.

Johanna Lewengard

För några dagar sen tillkännagavs det: Johanna Lewengard är ny professor i grafisk design på Konstfack. Det vill vi uppmärksamma med en intervju.

Vad tycker du kännetecknar en bra designutbildning?

En bra designutbildning generellt och oavsett nivå är den som lämnar ifrån sig studenter med förutsättningar att positionera sig professionellt i förhållande till den verklighet de själva bäst kan relatera till och tror på.

Ser du skillnader i elevernas arbeten från när du gick i skolan?

Jag examinerades ju själv från Konstfack 2004 och ser egentligen ingen större skillnad från då och nu. Jag kan snarare känna igen mig i mycket av det som engagerar studenterna i utbildningssammanhanget. Möjligen ser jag ett ökat intresse för kollektiva processer, att studenterna bättre förstår vikten av att samarbeta. För mig är det en väldigt positiv utveckling som vi behöver ta till vara på och skapa ett organiserat utrymme för.

Berätta lite om din verksamhet utanför Konstfack.

Min verksamhet består nästan till lika delar av uppdragsbaserade som egeninitierade projekt och därutöver ägnar jag en del tid åt undervisning. De här olika delarna påverkar och utvecklar givetvis varandra på ett sätt som gör mitt arbete väldigt rörligt. 

Men för att beskriva det kort så är min verksamhet syftesdriven och processorienterad. Om jag kliver in i ett projekt med en färdig föreställning om hur det ska gestaltas i slutändan, så kommer ingen få valuta för pengarna. 

Vilken är din vision for utbildningen?

För det första vill jag se att vi får examensrätt för forskning inom grafisk design. För det andra vill jag se att ett intersektionellt perspektiv genomsyrar den pedagogiska utveckling vi står inför. Det är ett kvalitetsmål som vi inte har råd att underskatta om vi ska utbilda studenter med förutsättningar att göra skillnad både inom och utanför den egna disciplinen. Min vision, i sin mest övergripande och mer pompösa form, är att grafisk design på Konstfack ska gå i spetsen för att vara en deltagande och angelägen aktör i ett samhälle där demokratiska värden ständigt står på spel.

Som en del i ansökningsprocessen måste kandidaterna hålla en offentlig föreläsning, vad handlade din om?

De här provföreläsningarna har specifika punkter som är angivna på förhand. Bland annat vision för ämnesutveckling och eget konstnärligt arbete som jag redan varit inne lite på. Men eftersom det här är saker som jag tog upp redan i min skriftliga ansökan så använde jag föreläsningen till att gå in på hur och varför. För att dra det väldigt kort så kretsade min föreläsning kring saker som relationen mellan teori och praktik, estetik, visuell kultur, makt, metodutveckling och sociala rum.

Har du något råd du brukar ge studenter som ska ut i arbetslivet?

Glad sommar, ring om du undrar något!

Mer Anna Q

Finns att läsa här.

Till efterfesten

När du varit ute och fredagsrumlat i natt och släpat hem dom där trevliga främlingarna som verkade så angelägna om att se hur du bor, då vill vi tipsa dig om att samla dom i soffan och visa den här trevliga lilla filmen. Sånt man går igång på helt enkelt.

Hall of Femmes intervjuar Anna Qvennerstedt

Foto: Niklas Palmklint

Hur kom det sig att du blev copywriter?

Jag har sen mellanstadiet eller så vetat om att jag har lätt att formulera mig i skrift. Det var alltid min paradgren i skolan. Jag skrev också mycket på egen hand under uppväxten. Ändå hade jag helt andra planer för mitt yrkesliv. Jag skulle bli produktdesigner först. Efter ett misslyckat försök att genomföra en fyraårig ingenjörsutbildning i London åkte jag hem, flyttade till Stockholm och fick genom en telefonförsäljarkollega höra talas om Berghs. Jag gick en förberedande kvällskurs först. Efter det året sökte jag till både art- och copylinje. Men det blev ju copywriting till slut.

När vi letat efter äldre kvinnliga art directors i Sverige har vi hittat väldigt få, hur ser det ut bland copywriters?
Ja, det finns få kvinnliga copywriters. Åtminstone i min generation, det bättrar sig som tur är i nästa. När jag gick på Berghs i början av 90-talet var vi ungefär lika många killar som tjejer i klassen, men det hjälpte inte.

Jag vet inte säkert vad det beror på. Visst finns det en manlig norm i reklambranschen och framför allt finns det väldigt många män, men jag har inte själv upplevt att det har varit svårt att forcera.

Det är dessutom en väldigt tävlings- och prestationsinriktad värld, men jag vet inte riktigt varför det skulle vara mindre intressant för kvinnor. Det är i alla fall ett problem att könsfördelningen är skev. Ett problem som blir lite mindre för varje år, tror jag.

Jag kan erinra mig många tillfällen i början av min karriär när jag kände mig tillintetgjord av män. Men jag vet inte om det berodde på att jag är kvinna eller på att jag var ung och oerfaren. Både och, kanske.

Det finns förresten fortfarande tillfällen när jag känner mig tillplattad. Men jag tror att man måste tåla ett visst mått av tillplattning i den här branschen. Vi råkar alla ut för det. Man får reparera sig och komma igen.

I en intervju berättar du att du ofta blivit tillfrågad att vara med i olika sammanhang just i egenskap av att du är kvinna. Det är något vi känner igen oss i. Hur reagerar du på det och har det förändrats över tid?
När jag väl hade fått mina första kreativa framgångar blev det plötsligt en stor fördel att vara kvinna. Jag kunde fylla en kvot i jurysammanhang, paneldebatter och annat. Det har absolut hjälpt mig i min karriär.

Det fanns en tid när jag tänkte mycket på att jag nog blev vald för att jag är kvinna, att jag inte var värd det egentligen. Nu har jag slutat tänka så. Det är väl det som har förändrats. 

Fortfarande tycker jag att det är lite orättvist att meriterade och begåvade killar inte får riktigt samma möjligheter till att sitta i jurys, exempelvis. Men de har kanske haft det lättare på andra sätt.



Kvinnor tjänar mer pengar idag än de någonsin gjort, vilket har förändrat konsumtionsmönstret. Har synen på, eller normen för vad som är bra reklam förändrats när konsumenten allt oftare är en kvinna?
Jag tror att normen för vad som är bra reklam förändras i takt med att det blir fler kvinnor som gör reklamen. Det finns absolut en norm för vad som är bra reklam, och den normen är till stor del skapad av män. Det tar nog lite tid att förändra.

Tror du att det på sikt kan påverka hur arbetsgrupperna är sammansatta?
Numera efterfrågas kvinnliga kreatörer av många uppdragsgivare. Många av våra kunder riktar sig främst till kvinnor och de vill bestämt att det ska representeras i arbetsgruppen.

Tror du att det finns ett universellt reklamspråk och att man inte behöver fundera i termer av kön?
Jag tror egentligen inte att man behöver tänka så mycket på vilket kön man vänder sig till när man skapar reklam. Det är i alla fall viktigare att tänka på andra saker. Jag är själv en reklamkritisk jävel, så jag brukar försöka tänka att jag ska övertyga mig själv. Om jag lyckas med det har jag nog med många andra på köpet, både män och kvinnor.

Men sen tycker jag att reklam kunde vara mer varierad. Att det kunde få finnas fler språk. Allt behöver inte vara kul. Allt behöver inte vara lätt att förstå. Det finns fler sätt att beröra än med sketcher, helt enkelt.

Vad är det bästa råd någon gett dig?
Jag har nog fått många bra råd genom åren. En sak jag kommer att tänka på är det där med att säga nej. Länge var det ett slags ideal för mig, att kunna sätta gränser och säga nej när det blir för mycket.

Men sen fick jag rådet att tänka tvärtom. Att säga ja. Det är ett bra råd, tycker jag, kanske särskilt för oss kvinnor. Inte att tacka ja till allt skit som kommer farande, men att våga säga ja när man får ett omöjligt jävla uppdrag som man inte har en aning om hur man ska klara av. Det försöker jag göra nu förtiden.

Männen vinner priser – kvinnorna drar pr-lasset

Som vi nämnt tidigare gillar vi Kristin Lundells sansat bekymrade krönikor över samtidens tillstånd.

Mendulsund goes Beauvoir

Bokformgivaren och Knopf-art directorn Peter Mendelsund – av vissa kallade the lovechild of Paul Rand och Alvin Lustig (en vacker dag kanske en gammal designkvinna får vara med och göra lovechilds) har formgivit en serie om tre böcker av Simone de Beauvoir. Mendulsund ville formge Beauvoirs omslag utan att de skulle kännas manligt eller kvinnligt kodade och han ville att de skulle vara fulsnygga, attraktiva och skrikiga. Inspirationen kommer från politiska affischer från den parisiska 68-rörelsen.

Att välja EN enda bra bild på författaren själv är lite som att välja en enda bra bild på Kate Moss, så varsågoda, här kommer några stycken.

Covering The Second Sex

Omslagskavalkad – olika tiders och länders utgåvor av samma bok. 

Lite mer säljande approach ...

Omslag med författaren på omslaget ...

... och ett där även Sartre får vara med.

Womanizer

”Män kan delas in i två kategorier, dom som talar om kvinnor och dom som talar med kvinnor. Jag talar med kvinnor.”

Gianni Agnelli

Joker

Fint spelkortsmode av Paolo Roversi för aprilnumret av brittiska Elle .

Some girls are smarter than others

Vi betar raskt av en idol till. Annina Rabe är skribenten som alltid får oss att tänka till lite extra, och vi tror att regelbunden läsning av hennes texter ger högre IQ. Som här t.ex, där hon frågar sig om inte reklambranschen skulle må bra av att utsättas för kritisk analys utifrån, istället för att bara granskas av branschkollegor och de redan invigda. En efterlysning som i lika hög grad borde gälla designbranschen, vars självbild nog skulle må bra av att betraktas med mindre okritisk blick.

Idol

För inte särskilt länge sedan var det knappt möjligt att tänka sig en kvinna som dj. Eller ens att tänka att en tjej skulle kunna vara musikintresserad. På den tiden var det inte ovanligt att killar kom och hem till en, grävde bland ens skivor och sa ”du har bra musiksmak” och trodde att dom gett en komplimang. Lite som killar gör idag när dom talar om för en att man är bra på typografi.

Under 90-talet var musik något som verkade vara reserverat för killar i stora sneakers som drömde om Camden, men det fanns ett undantag. Ingmari Pagenkemper var musikchefen på Lydmar hotell som var så drottninglik och cool att man fick en reflex att niga när man såg henne. Efter snart tjugo år i branschen och efter att ha vänt flera etablissemang från förlust till succé, ska hon nu blåsa liv i Hamburger Börs. Svårt att tänka att denna musikvärldens Hall of Femme inte skulle lyckas med det uppdraget.

Sarah Illenberger

Sarah Illenberger  är fotograf och set-designer och ligger bakom många av de bilder vi sparat i fina-saker mappen genom åren – utan att veta att det var just hon. Trots att hennes stilleben är  hantverksmässigt perfektionistiska, har de alltid en lättsam humoristisk touch. Tack för tipset.

Mer Stefania

I Resumés lördagsintervju.

Glad nyhet till fredagsölen

Foto: Andreas Lind

Stefania Malmsten återvänder till Stockholm och blir creative director på Rodeo. Stefania är ”en av Sveriges mest legendariska formgivare”, enligt chefredaktör Johan Wirfält och vi kan bara hålla med. Grattis Rodeo!

Tomoko Miho till bordet

The Dinner Party – Middagsbjudningen är en performance på Dansens Hus i Stockholm som utgår från Judy Chicagos konstverk. Upplägget är att varje gäst (bara kvinnor är inbjudna) tar med sig en fiktiv gäst. När vi själva var inbjudna valde vi att ta med oss Cipe Pineles, den första kvinna att väljas in i Art Directors Club Hall of Fame år 1975. Förra helgen hade middagsbjudningen fina gäster då vår redaktör Maina Arvas valde att ta med sig Tomoko Miho. Läs mer om bjudningen här.

Dagens grattis nr 2

Till grafiska formgivaren och typografen Carolina Laudon, årets Berlingpristagare.

Dagens grattis

Grattis Johanna Lewengard till professuren på Konstfack!

Girls+Mommies

Fler mamma-dotter omslag vi vill se: Lena Dunham tillsammans med Laurie Simmons.

Aerligt talt

Aerligt talt, egentligen har vi åkt till Norge för att kunna titta på norsk TVs visning av Martin Scorseses film om Fran Lebowitz.

Oslo here we come

Imorgon åker vi till Oslo för att föreläsa här, hoppas vi ses!

Kockförlängare

Det verkar som att det är något speciellt med manliga kockar och kött?