tisdag 12 april 2011

Intervju med Nina Ulmaja

Hur kommer det sig att du blev designansvarig på Albert Bonniers Förlag och när blev du det?
Jag började som designansvarig på Albert Bonniers Förlag 2005. Då hade jag frilansat i 11 år och hunnit jobba med många olika förlag samtidigt som jag undervisade i grafisk design på Konstfack. Jag tror att det var den pedagogiska erfarenheten som delvis gjorde att jag blev tillfrågad om designansvaret. Tjänsten fanns inte tidigare, men man hade sett ett behov av att få upp designnivån och underlätta i kommunikationen mellan förlag och externa formgivare. Jag tror att någon såg en kunskapslucka som kunde täppas till.


Vad innebär ditt uppdrag och vad såg du för utmaningar när du började?
Ärligt talat visste jag inte riktigt vad jag gav mig in på. Jag skulle själv forma min tjänst. Det var inte helt lätt, men jag såg direkt saker som jag kunde vara med och förbättra: arbetsprocesser och designbeställarnas kunskaper. Jag hade ju egen erfarenhet av att få okunniga kommentarer på designförslag jag lämnat ”Jag gillar inte gult.” och liknande.

En av de saker jag uttalat tidigt var att vi måste bli proffsiga som beställare. Vi måste vara konstruktiva i vår process gentemot formgivarna. Veta ungefär vad vi vill ha eller inte ha. Och bemöta deras förslag konstruktivt. Kunna svara på frågan vad som inte fungerar i designen, eller inte tilltalar oss och målgruppen och varför.

Och våga bryta samarbeten som inte fungerar. Slutresultatet – boken – är det viktiga. Våra böcker måste se ut som att dom är gjorda idag och inte för 10 år sedan. En stor del av mitt uppdrag är att fungera som bollplank både internt och externt. Förläggare och redaktörer bollar idéer och rena design-, typografi- och produktionsfrågor med mig, men även externa formgivare hör av sig med frågor. Och det hoppas jag på ännu mer. Att de externa inte ser mig som ett hot utan en som kan vara med och förbättra deras bokdesign.

En dramatikers dagbok av Lars Norén. Prisbelönt formgivning av Nina Ulmaja.

Vad är du mest nöjd med att ha uppnått?
Jag har höjt kunskapsnivån inom design och typografi på förlaget avsevärt. Design är inte längre en sak man tänker på i sista sekunden. Jag håller regelbundet trendspaningar för hela Bonnierförlagen. Det gör att bokdesign har blivit något som finns i folks medvetande.

Jag har utbildat internt i läsbarhet och hur man får till god typografi i praktiken. Våra redaktörer sätter böcker efter inlagemallar och det fungerar riktigt bra. Det känns otroligt roligt att böcker som är satta med våra inlagemallar och är satta av icke-typografer når den nivån att de får pris i Svensk Bokkonst. Jag har alltid varit road av att hitta lösningar som inte kostar så mycket. Det beror dels på de kunder jag jobbade med som frilans. Det var teater- och dansgrupper och bokförlag som inte hade så mycket pengar men ändå ville göra saker som stack ut. Det har varit härligt att bevisa att man kan göra böcker med ett stort ha-begär utan att de behöver kosta skjortan. Att möta attityden ”Vi brukar inte göra så här, det verkar dyrt.” har sporrat mig.

Vilka har varit de största svårigheterna?
Det var knepigt det första året att visa vad jag ville och få respekt för det. Man förstod inte då vad en formgivare eller en designansvarig gör. Idéen om att formgivaren gör ytfinishen i slutfasen av ett projekt var hårt förankrad. Nu kopplar vi in formgivare väldigt tidigt i processen, ibland när en författare kommer med en idé, det vill säga innan boken överhuvudtaget är antagen. För att kunna se hur det skulle kunna bli, för att få en klarare bild av vad för slags bok det skulle kunna bli. Det är väl investerade pengar att ha en dummy eller ett färdigt provkapitel när man antar en bok. Det underlättar samarbetet med alla inblandade att veta vad för slags bok man arbetar mot.

Jag gick in och tog tag i arbetsprocesser som man nog inte hade väntat sig att jag skulle lägga mig i: hur förlaget lägger ut jobb, hur vi väljer ut formgivare för specifika uppdrag, vilken information formgivaren ska få vid beställningen, hur vi ökar säkerheten i produktionen (med egna omslagsmallar, tydliga instruktioner etc). Men det tar tid att förändra processer och ibland kan man inte lära gamla hundar att sitta. Förbättring är ett långsiktigt pågående arbete.

Det är knepigt att ta ett designansvar när utgivningen är så bred och stor med flera hundra böcker per år. Det har många gånger känts som en helt omöjlig uppgift. Jag har fått lära mig att släppa taget efter att jag givit råd till förläggare, redaktörer och externa formgivare. Jag kan inte alltid följa upp resultatet. Jag kan komma med synpunkter på vad andra formgivare gör och hur vi kan förbättra saker, men det tas inte alltid emot med lätthet. Det finns nog formgivare som tycker att jag förstör deras idéer, fast min tanke varit att samarbeta och förbättra.
Osynlig av Paul Auster. Prisbelönt formgivning: Nina Ulmaja. (Tack för lånet.)

Varför är det bra att ha en designansvarig och varför har inte alla bokförlag det?
Jag hoppas att man ser på vår utgivning varför det är bra med en designansvarig. En designansvarig håller bokförlaget à jour om det som händer inom bokdesign/bokproduktion/typografi. Och alla företag vill väl visa framfötterna inom sitt område?

Det var vågat av Bonniers att anställa en designansvarig för snart 6 år sedan. Nytänkande och coolt av ett 170 år gammalt förlag! Vi har nyligen blivit fler: Annika Lyth börjar på Bonnier Fakta i höst som designansvarig och bokförlaget Max Ström har nyligen anställt Patric Leo som designansvarig.

Fler och fler förlag verkar inse nyttan av att ha en designkunnig person i huset. Precis som andra produktproducerande företag har gjort för länge sedan. Böcker är böcker, men också produkter.

Foto av Nina Ulmaja: Jimmy Eriksson

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar