Tomoko Miho är en arkitekt i pappersdräkt och en besjälad modernist. Hennes arbeten har rymd och är alltid taktila med olika material och trycktekniker. Även hennes affischer är ofta 3-dimensionellt uppbyggda, med olika vikningar och lager. Inga arbeten följer standardformat. En serie affischer hon gjort för Omniplan är tryckta på supertunt silverpapper i 4 olika färgsättningar och inrullade i tunna genomskinliga plaströr. Skönheten i hennes strikta kompositioner är omöjliga förstå om man bara sett hennes arbeten avbildade. Det är hisnande vackert. Tomoko Miho vill inte att vi spelar in vårt samtal och hon svarar ogärna på frågor om sig själv. Men när vi tittar på hennes arbeten tillsammans berättar hon gärna och hon förmedlar hur mycket hennes arbeten betyder för henne. Vi pratar försiktigt med varandra. Vi är där väldigt länge. När står i dörren för att säga hejdå tar Tomoko oss i hand och säger "Allting är historia nu, och sen går allt vidare". När vi kommer ut på gatan har det börjat spöregna och vi gråter.
fredag 27 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
FAN VAD FINT. Tack för en underbar blogg. Hälsar Pernilla over here.
SvaraRadera